Vi satt där och väntade tills dom skulle kalla in oss. Spänd och nervös så kom hon äntligen, dom ville jag skulle kissa, men hur skulle jag kunna det nu när jag inte behövde kissa?! Fick en bringare äpple juice och vi fick sitta och vänta ytligare en kvart. Nu var det dax upp till bevis tömde jag min blåsa eller inte?! Jag kissade 50 ml och nu var det dax för att göra ett slags ultraljud på min blåsa. När jag låg där blev jag mer och mer svettig. Över 400 ml låg kvar i blåsan och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka dom bara rann och rann. Jag var livrädd för att min förlossning hade skadat så pass mycket att jag nu skulle få bära kateter resten av livet. En annan barnmorska kom och satte sig ner i lugn och ro för att prata med mig ännu en gång om allt som kan hända och ske om urin är kvar i blåsan. Tillslut tog jag beslutet vi sätter en kateter i en vecka blir det inte bättre hade vi fått gå längre upp till en annan läkare.. Men när jag låg där i gynnstolen och hon förde upp katetern så skrek jag av smärta jag grät så ont det gjorde. Men det visade sig att jag tömde min blåsa som jag skulle där var bara 10 ml kvar och man får ha över 100 ml .. Vilken lättnad vilken befrielse. Jag behövde ingen kateter och det ultraljudet har ljugit, dåliga saker dom har på sjukhuset. Nu är jag lycklig igen och fri från problem .. Dom tog även bort tre stygn från mig som har gjort ont som bara den! Nu känner jag mig dom en ny människa som slipper all oro och smärta :-)