Tar nu förväl utav min bästa vän SYSTEMKAMERAN Canon EOS 400D, det är med sorg i mitt hjärta att behöva berätta att den inte mer vill leva mer. Den somnade in kvällen till igår och tårarna dom sprutade åt alla håll och kanter.

Jag var så otroligt glad igår, då pappa hade fixat ett nytt minneskort, då mitt gammla behövde bytas ut. Därför att min kamera betett sig konstigt under den senaste tiden berättade dom i affären. Så igår när jag skulle ta ut (för första gången på 6 år) mitt gammla minnes kort för att sätta in det nya så ville inte min älskade vän mer. Han vaknade aldrig upp. Baby kollade ner där minneskortet ska sitta och ser att en av dom piggarna ligger ner helt böjd.

Mamma och jag åkte igår till affären för att fråga vad vi skulle göra, om det gick att laga. Hon sa ja, men dom kunde inte göra det där eftersom att dom inte har dom rätta verktygen. Så idag skulle vi åka till den affären som gör det och när jag frågade vad priset skulle bli svarar hon att det inte var lönt att lämna in den då det skulle kosta lika mycket som en ny kamera gör idag.

Så här sitter man med ett krossat hjärta och klumpar i halsen. Jag sitter bara och tänker på att det man verkligen brinner för och älskar kan man inte längre få göra. Och jag ser allting bara framför mig. Alla fina bilder på Melody som jag brukar ta, går nu inte mer och hon växer så fort och tiden får man iheller aldrig tillbaka. Visst jag har en liten kamera, men bilderna blir ju inte ens i närheten av det som en systemkamera kan erbjuda.

Detta är så otroligt jobbigt ska jag tala om för er!

:-'(